airwayfever

Fint folk, som man inte kunde vara utan, som alltid fanns vid ens sida, som alltid lånade ut axeln för tårar och snor, verkar numera leta efter något bättre, något finare. Och shoff, så har man blivit flyttad från prioriteringslistan till någondag-när-jag-inte-har-något-viktigare-för-mig. Det har slutat vara roligt att höra av sig till folk som sedan väljer att låtsas att de aldrig fick det där smset eller samtalet, som väntar på att bättre planer ska dyka upp så att de har en anledning att neka dig, som inte tycker det är värt 0,69:- att smsa bara för att visa att de bryr sig.

Vart har alla tagit vägen?