18.10.10

Stor klump av oro blandad med nervösitet i magen tynger ned mig medan jag gör allt för att komma på fötter och frammåt. Men på något sätt har jag gett mig fan på att inte låta det stoppa mig (inte än).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0